Dumpad, sammanfattning

En dag när Ahmed var med sina kompisar kom han hem minuter efter att porten stängdes, därför låste ut honom och skrek att han inte fick komma in. En av grannarna hörde allt och försökte hjälpa till Ahmed och sa att han fick stanna hos henne över natten men Ahmed var så arg så att han gick därifrån utan att prata med kvinnan och bestämde sig för att klara sig på egen hand och aldrig komma tillbaka. Han hade det lite svårt i början och han hade också lite svårt att hitta ett ställe som han kunde sova i. Men tillslut hittade han en plats som han kunde stanna under en natt. Ahmeds pappa ringde runt för att försöka hitta Ahmed, han ringde till skolan, hans kompisar, fritidsgården och polisen. En dag när Ahmed var i Fritidsgården tog de med honom och ställde ett par frågor till honom. De undrade varför han flydde hemifrån och de undrade också om det händer något där hemma, om hans pappa slår honom. Såklart försökte Ahmed skydda sin pappa och sa att allt var hans fel. Personalen körde Ahmed hem och pratade lite med pappan. Dagen därpå när Ahmed gick till skolan fick han prata med rektorn. Rektor frågade honom varför han flydde och undrade om hans pappa slog honom. Han sa att hans bröder hade sagt att Ahmeds pappa hade slagit bröderna men att han slog Ahmed mer än alla. När Ahmed kom hem från skolan såg han att socialen var där. Hans pappa var inte hemma så de fick prata med Ahmed. De frågade honom om hans pappa brukade slå honom men han svarade bara att han pappa aldrig har rört honom.

 Ahmed och hans familj flyttade till Oslo för att få asyl. Ahmed var tvungen att ljuga och säga att han aldrig har varit i Sverige och att Ahmed inte var hans mamma son på riktigt. Hon sa att hon var hans moster. Ahmed var sur eftersom han visste att hans mamma ville skaffa asyl. Pappan åkte tillbaka till Sverige men lämnade Ahmed, han mamma och bröderna i Norge. Ahmed ville åka tillbaka till Sverige och därför missköte han sig, han slog i sönder fönster skolkade, var dålig i skolan och brydde sig inte ett dugg om vad folket i Norge tyckte om honom.

Den 1 januari 2001 när Ahmed var 14 år gammal åkte han och hans familj tillbaka till Sverige. Hans mamma bad om förlåtelse och erbjöd Ahmed att följa med henne till Somalia.

Jag tycker att boken är bra eftersom att det är en spännande bok som gör att man vill läsa mer och mer. Boken är också bra eftersom att det är en sann historia och då får man en extra känsla om hur det var för honom. Hade denna boken varit en falsk historia hade det kanske inte blivit lika kul att läsa den eftersom man inte får den känslan av hur svårt Ahmed har haft det i sitt liv speciellt när hans mamma lämnade honom i Somalia.

Handlingen i boken är väldigt bra eftersom det är den som får mig att läsa mer. Att ett barn blir lämnad av sin mamma i Somalia, blir misshandlad av sin pappa och får flytta runt hela tiden är bara sorgligt och man vill veta hur han klarade sig ensam i Somalia och hur han kunde leva med sin pappa. Beskrivningarna i boken är väldigt bra och får en att få en massa bilder(film) i huvudet. Hur huset ser ut, hur pappan ser ut hur skolan ser ut hur Norge ser ut och så vidare. Beskrivningen gör så att man får en extra känsla i sig om vilket dåligt liv och vilken dålig familj han har haft.
Jag tycker att språket i boken är för lätt, om den hade haft svårare ord hade det både varit en utmaning och en spännande bok på samma gång.
Jag tror att budskapet med denna boken är att visa hur det kan vara för vissa barn och att de inte ska göra samma mistag som Ahmed som inte berättade sanningen för socialen och tog emot stryk ifrån hans pappa. Jag tror att boken också visar vad man ska göra om ens mamma lämnar än i ett annat land och att man aldrig ska ge upp.
Det som är lite mindre bra med boken är faktiskt språket. Det är för lätt och man vill ha lite utmaning. Jag rekommenderar denna filmen för personer som går i 6:an och 7:an för att de är ungefär lika gammal som Ahmed var när han blev misshandlad och lämnad i Somalia. De är inte för svår för de och dem förstår vad boken handlar om.