Romariket!

Här har vi gjort det enklare om ni vill läsa!

ROMARIKET

Hadrianus mur

Hadrianus mur, som man ibland kallar för Hadrianus wall är en försvarsmur som är 120 kilometer lång och ligger i norra England. Muren byggdes av romerska soldater och sjömän under antiken. Den var från början gjord av torv och sten. Hadrianus mur fick sitt namn ifrån den romerska kejsaren Hadrianus som gav order om bygget. Hadrianus mur byggdes inte bara som en försvarsmur mot en invasion från norr utan den byggdes också för markeringen av romarrikets storlek och makt.
För att kunna bevaka gränsen gjordes 13 större gränsfort längs muren och efter varje romersk mil(som är 14779 meter) byggdes en milborg. De var enkla och hade mindre befästningar som visade avståndet och som hade en öppning i muren där folk kunde passera mot en tullavgift.
Hadrianus mur går tvärs över norra England och var från början mer än 11 mil lång och 4,5 meter hög.

nöjeslivet

Teaterkonsten kom först från Grekland men kom till rom under det 4:e århundradet f.kr. I rom var det komedipjäser som var det mest populära till skillnad från Grekland där tragiska dramer var populära. Invånarna spenderade stor del av sin fritid på att titta på olika pjäser. På de största teatrarna kunde det få plats ca 20 000 personer.
Mellan 270-240 f.Kr, mötte Rom grekiska dramat som sedan med hjälp av det romerska imperiet spred sig till västEuropa.  
  Slutsats:                                    
Tack vare det romerska nöjeslivet(deras pjäser)har man kunnat utveckla det till större och bättre pjäser. Det romerska nöjeslivet lever fortfarande vidare.Nu brukar man inte gå på teater(kolla på pjäser längre) eftersom nu har nästan alla råd med Tv och man kollar mer på det.

Colosseum

Colosseum var en stor gladiator arena med plats för ca 50 000 åskådare. Den byggdes av Kejsaren Vespasianus ca 70 år e.kr och slutfördes ca 80 år e.kr. av hans son Titius.
I Colosseum slogs gladiatorerna mot andra gladiatorer, lejon och och ibland avrättades även folk medan publiken tittade på och jublade. Man brukade också rekonstruera kända slag på arenan. Man slutade använda arenan i början av medeltiden. Arenan användes dock på nytt för att bygga bostäder, verkstäder, en fästning och stenbrott. Efter ett par år förstördes arenan av en jordbävning och vissa personer tog delar av den.

cirkus maximus

500 år f.kr beslöt sig kung Tarquinius Priscus att bygga en arena för hästkapplöpning som kunde rymma ca 250 000 personer. Arenan var 620 meter lång och ungefär 120 meter bred. Det fanns fyra olika lag som bestod av DE RÖDA, De BLÅ, DE GRÖNA OCH DE VITA.                  
Arenan brukade även användas för andra ändamål som t ex Gladiatorspel, parader, triumfer och till och med offentliga avrättningar.
Idag är Circus Maximus inte mycket mer än en sandgång på ett fält.

Mat och dryck

De flesta i Romariket levde på bröd, olivolja, vatten och vin. Det var även vad de rika åt. Romarna åt sparsamt med kött. Man brukade också äta ärtor, kikärtor och olika typer av bönor. Som dessert åt de frukter. De vanligaste smaksättningarna var örtkryddor och vitlök. Kryddor som peppar och ingefära från Indien kom till Rom genom arabiska köpmän. Romarna brukade använda en speciell typ av jäst fisksås som de kallade garum. Garum var en sås som alla kände till och brukade användas som vi använder ketchup idag. Det fanns vissa romar som brukade äta påfågelhjärna, kryddkokad papegoja och rostade hasselmöss beströdda med honung och vallmofrön.

Slutsats:
Om man jämför med hur vi har det nu med hur de hade de då på den tiden så kommer vi till slutsatsen att vår mat nu är mycket bättre. På den tiden åt man bara bröd, olivolja, vatten och vin och man hade inte råd med så mycket. Nu äter vi stek, kyckling pasta och så vidare. Maten vi äter nu är också mer hälsosam än maten man åt då. Jämför man dagens mat med t ex påfågelhjärna, kryddkokad papegoja och rostade hasselmöss beströdda med honung och vallmofrön känns det som att vi har mer utbud än vad romarna hade på den tiden.

Patroner och klienter

Det var inte så många som var missnöjda med senatorernas makt. De fattigaste, proletärerna, ägde nästan ingenting annat än sin rösträtt i folksamlingen. Tack vare rösträtten kunde de komma i kontakt med de rikaste romarna. Ibland utvecklades kontakterna till en slags överenskommelse. De rika blev patroner(skyddsherrar)över ett antal fattiga som man kallade klienter. Ungefär varje morgon hade patronerna mottagning för sina klienter. De brukade då erbjuda gratis bröd, fribiljetter till hästkapplöpning eller hjälp i domstolarna. I gengäld fick klienterna rösta som deras patroner ville i folksamlingen. I Rom fanns ingen brandkår, polis eller försäkringsbolag. Därför kunde inte bara de fattiga skaffa patroner utan nästan alla invånare i Rom hade beskyddare. Patronerna behövde sina klienter eftersom ju fler klienter man hade desto större makt fick man.

Slutsats:
Eftersom det inte fanns brandkår, polis eller försäkringsbolag i Rom på den tiden var det många som ville ha patroner för skydd. Nu finns det inte patroner och klienter längre och de fattiga behöver inte rösta som deras patroner ville utan nu har Rom utvecklats till ett land som har brandkår, polis och försäkringsbolag. På den tiden hade Rom utvecklats till ett politiskt system och det var svårt att göra förändringar. På grund av detta blev aldrig Rom ett demokratiskt land.
slavarna räddar rom
Under krigen i rom var det stor matbrist för att bönder behövdes ute på slagfältet och flera personer kunde svälta till döds. Detta blev givetvis ett problem som sedan löstes genom att dom rikaste männen köpte upp gårdar och sedan fick dom slavarna att jobba på gårdarna och tack vare slavarna klarade dom flesta sig men flera dog fortfarande. Självklart var det flera av slavarna som försökte rymma eller gjorde uppror. Det kunde delta flera tusen i upproren och flera dog under upproren. Spartacus var ledaren för det största upproret som kallas för Spartacus-upproret, han kom från norra Grekland och han ledde 70 000 förrymda slavar över Italien
Slutsats:
Utan slavarna hade rom svultit till döds och utan Spartacus hade andra slavar kanske inte vågat göra uppror. Nu finns det inte heller några slavar längre.

Aldrig mer en kung i rom

Från början styrdes rom av kungar och det enda man vet om dem är hämtat från sagor som skrevs flera hundra år efter deras död. Enligt en av sagorna hette roms första kung Romulus. I sagan skrivs det om hur han grundlägger staden med hjälp av sin tvillingbror. Romulus dödade sin bror i en strid om vem som skulle bestämma och därför efter det döptes rom efter hans namn. I en annan saga har det skrivits att roms sjunde och sista kung var så dålig att romarna körde iväg honom samtidigt som de avskaffade hela kungadömet. Det skedde år 509 f.Kr. Ordet kung(rex på latin) blev för all framtid hatat av romarna. Man vet inte om kungasagorna är sanna eller falska och man vet inte heller om romarna själva trodde på sagorna. Tack vare sagorna införde romarna ett nytt styrelsesätt som kallades för republik.

Slutsats:
Slutsatsen som vi kan dra är att vi idag har en styrelsesätt som kallas för republik tack vare romarna. Dessutom om man jämför med Sverige så har vi idag en kung alltså monarki men det är inte han som bestämmer så mycket som kungarna i rom brukade göra. Eftersom kungen inte har så mycket makt i Sverige idag så finns det inte stor risk för folket att tycka illa om honom och vilja få bort honom från tronen som i rom.

slutsatser

Mat och dryck:
Om man jämför med hur vi har det nu med hur de hade de då på den tiden så kommer vi till slutsatsen att vår mat nu är mycket bättre. På den tiden åt man bara bröd, olivolja, vatten och vin och man hade inte råd med så mycket. Nu äter vi stek, kyckling pasta och så vidare. Matten vi äter nu är också mer hälsosam än maten man åt då. Jämför man dagens mat med t ex påfågelhjärna, kryddkokad papegoja och rostade hasselmöss beströdda med honung och vallmofrön känns det som att vi har mer utbud än vad romarna hade på den tiden.

Nöjeslivet
Tack vare det romerska nöjeslivet har man kunnat utveckla det till större och bättre pjäser. Det romerska nöjeslivet lever fortfarande vidare.

Slavarna räddar rom
Utan slavarna hade rom svultit till döds och utan Spartacus hade andra slavar kanske inte vågat göra uppror.


Aldrig mer en kung i rom
Slutsatsen som vi kan dra är att vi idag har en styrelsesätt som kallas för republik tack vare romarna. Dessutom om man jämför med Sverige så har vi idag en kung alltså monarki men det är inte han som bestämmer så mycket som kungarna i rom brukade göra. Eftersom kungen inte har så mycket makt i Sverige idag så finns det inte stor risk för folket att tycka illa om honom och vilja få bort honom från tronen som i rom.

Klienter och patroner
Eftersom det inte fanns brandkår, polis eller försäkringsbolag i Rom på den tiden var det många som ville ha patroner för skydd. Nu finns det inte patroner och klienter längre och de fattiga behöver inte rösta som deras patroner ville utan nu har Rom utvecklats till ett land som har brandkår, polis och försäkringsbolag. På den tiden hade Rom utvecklats till ett politiskt system och det var svårt att göra förändringar. På grund av detta blev aldrig Rom ett demokratiskt land.


Källor:
 Wikipedia(senast uppdaterad 16 januari 2013 kl. 17.24.) Hämtad http://sv.wikipedia.org/wiki/Hadrianus_mur

Wikipedia (senast uppdaterad 28 januari 2013 kl. 09.55.)hämtad 2013-02-05 http://sv.wikipedia.org/wiki/Circus_Maximus

Wikipedia (senast uppdaterad10 januari 2013 kl 11.34) hämtad 2013-02-11 http://sv.wikipedia.org/wiki/Colosseum

Wikipedia (senast uppdaterad 5 januari 2013 kl 12.26) hämtad 2013-02-10 http://en.wikipedia.org/wiki/Colosseum

NE hämtad 2013-02-05 http://www.ne.se/hadrianus-mur    

Wikipedia (senast uppdaterad)Hämtad http://www.mimersbrunn.se/Romarriket_3538.htm

Böcker:
Erik Nilsson, Hans Olofsson, Rolf Uppström(2001)Punkt->SO HISTORIA(grundbok)Malmö:Gleerups Utbildning AB.

Skriven av
Samin och Michael
Tack för oss!